Vinterns badsäsongen pågår för fullt
Bastubad med nerkylning i en isvak efter, är en klassiker i en del kretsar, men på senare tid har vinterbad utan bastu ökat i popularitet. Frågan är om vinterbad är den hälsokur som aktiva vinterbadare menar. Forskningsläget är begränsat angående hälsoeffekter. Äventyraren Wim ”Ismannen” Hof, världsrekordhållare i isbad med 1 timme och 52 minuter, lär ut andningsteknik och inspirerar människor att utmana sin rädsla för kallt vatten. Men finns det några vetenskapliga belägg för den nytta som kallbad påstås göra?
Brunt fett
Den kanske mest välbelagda hälsoeffekten är att vinterbad bygger upp och aktiverar kroppens bruna fettvävnad. Det bruna fettet har förmågan att alstra värme och även att bränna det vita fettet. Det har gjort det bruna fettet eftertraktat bland folk som vill gå ner i vikt. Camilla Schéele, forskar i metabolism, redovisar i en studie att man funnit att när vinterbadare kyldes ner, så förbrukade de mer kalorier än jämförelsepersoner. Brunt fett kan vara antingen på eller av, när det är på bränner kroppen mer socker och fett.
Inflammation
Hos elitidrottare ökar isbad i popularitet, men även behandling i kylkamrar. Man gör det för att underlätta och snabba upp processen för kroppen att reparera och återhämta sig efter en tävling eller match. Det finns stöd i studier för den effekten, med det finns en baksida av myntet. Kylbehandlingen minskar inflammation, men det är inte alltid positivt. Inflammation är en signal till kroppen att starta reparation och återuppbyggnadsprocess. Vid hård träning bryts muskler ner, efter träningen ska kroppen bygga upp musklerna igen. Med kylbehandling efter träning finns det en risk att kroppen inte svarar lika bra på träningen, man får sämre effekt och resultat.
Blodtryck
Blodtryck är intressant att nämna i det här sambandet. När man sänker ner kroppen i kallt vatten stängs de yttre blodkärlen av i ben, armar och hud. Kroppen gör det för att hålla värmen kvar och skydda de inre organen. Det medför att blodtrycket ökar i kroppen. Har man redan högt blodtryck innan, kan det vara påfrestande för hjärta och blodkärl. Den här funktionen i kroppen, som stänger av yttre blodkärlen, kan även få en negativ effekt efter badet, när blodkärlen öppnas igen. Blodet strömmar då igenom kall vävnad och kyls ner och effekten blir att resten av kroppen kyls i en så kallad ”after drop”, där kroppstemperaturen fortsätter sjunka efter badet. Det upplevs som en inre eld som sakta vandrar från överarmar och bröst ner mot magen.
Kryokamrar
På senare år har mer avancerad kylbehandling blivit populär bland elitidrottare, formel 1 förare och andra toppresterare. I ”kryokamrar” vistas man i minus 100 grader och ännu kallare. Positiva effekter av kylbehandling är, av olika anledningar, svårt att vetenskapligt leda i bevis. Mest belägg finns för subjektiva upplevelser som att man blir fräsch och pigg efter behandlingen. Men huvudsakligen är man ute efter att underlätta kroppens återhämtning, vilket som sagt var, kan försämra effekten av den träning man utfört.
1 minut per grad
I Kryokamrar med temperatur på -100 till -200 grader, kyls luften vanligtvis med flytande kväve. Luft leder inte värmen lika effektivt som vatten, så nedkylnings effekten blir inte lika våldsam som i vatten. Men på grund av den låga temperaturen vistas man bara korta stunder i en kryokammare. I kallbad är den allmänna rekommendationen att stanna i en minut per grad. Om vattnet är 4 grader, kan man stanna i vattnet i 4 minuter.
Forskning om effekter av kryoterapi är ännu mer begränsad än forskning om effekterna av kallbad. Det som är säkert dock, är att kryokamrar är dyra och kallbad billiga. Om du är en vanlig motionär, tränar 3-5 gånger i veckan, har jobb och familj att sköta, då är förmodligen kallbad ett bättre passande alternativ.
Peter Edholm, forskare inom idrottsfysiologen, menar att äta rätt, sova tillräckligt och att vila både mentalt och fysiskt direkt efter träning är betydligt viktigare än att ägna en halvtimme åt mer avancerade saker som massage och kryoterapi.